Sammanställning, svar från olika stavmixerföretag.

Hej!

Det är fler än jag som har kontaktat sina stavmixerfabrikörer och jag försöker sammanställa den informationen som ni får fram om olika märken. Jag uppdaterar listan efterhand som ni ger mig info, så hör gärna av er om hur det går. På dem bara!

Kitchenaids stavmixer, Cervera kontaktad och tillfrågad, ej fått svar

Bamix stavmixer, Darfa kontaktad, Stavmixern ska ej innehålla klorparffiner enligt dem.

Severin tillfrågad, de svarade att det i alla fall inte fanns kloroparaffiner i artnr SM9617

Silvercrest stavmixer, Lidl ev tillfrågad

Philips svarar " Philips Consumer Lifestyle kan bekräfta att alla våra produkter är fria från klorparaffiner och alla andra ämnen som begränsas av REACH och andra EU-förordningar"
Electrolux (testad av SU), de som har den stavmixern som fick underkänt i testet får pengarna tillbaka.

Wilfa stavmixer, tillfrågad, Modellerna SM-1FP, SM-600W, SMFP-800 har fått "godkänt" av ett tyskt labb. SM-750FP ej testad ännu. Läs mer om deras svar här.


De här stavmixrarna fick underkänt i testet som Stockholms universitet gjorde:

Matsui, M24HBW09E

Voltage, HM-918

OBH Nordica, Kitchen, Quickmix

Braun Multiquick 3 Modell: 4162

Electrolux, Ultramix Pro, ESTM 6400

Coline, LW-3318

Russel Hobbs, 18274-56

OBH Nordica Kitchen, Quickprep 500 Modell: 7701


De här fick godkänt:

Bosch, MSM6B100

OBH Nordica, Chili, 6707

Philips, ProMix HR 1607/ 08

OBH Nordica, Indigo, 6712

Fortsätt vara en kräsen konsument och ge dig inte förrän du fått svar. Använd gärna företagets Facebook-sida, då är det större chans att du får svar.

/Katarina

Vad vet ni om mjuka klossar?

Hej!

För ett par veckor var jag och föreläste för förskolepedagoger i Umeå. På slutet fick åhörarna plocka fram saker som de tagit med från förskolan och som jag skulle kommentera. Vissa saker är enkla att förkasta, andra är lite svårare. Bland annat var det ett par stycken som hade med sig mjuka byggklossar gjorda av något slags skumplastmaterial. Jag visste inte vad det är för plast och hade svårt att uttala mig om dem. Jag bad om att få återkomma och se om jag kunde hitta något om dem. Svaret skulle jag ge här på min blogg. Och det är det jag gör nu.

Jag började med att fråga en kemist som jobbar på Naturskyddsföreninhen. Hon trodde att det kunde vara EVA-plast som ska vara ok. Men att man aldrig vet vad det är för tillsatser i plasten. 

De mjuka klossar som jag hittat på nätet är av märket Edushape. Klossarna ska enligt dem vara "tillverkade av miljövänligt skummplast som är garanterat fria från gifter och gaser". Det är ju svårt att ta deras ord för givet. Istället besökte jag den amerikanska sidan HealthyStuff och sökte på varumärket. De som har den sidan gör ett jättebra jobb när de analyserar leksaker och andra prylar. Sådant som man gärna vill kunna göra själv som konsument men inte ha möjlighet till. I stället sökte jag på Edushape i deras sökmotor och fick fram alla de leksaker från dem som de hade analyserat. Bland annat några mjuka klossar att ha i badet. Det fick grönt ljus, vilket är ett bra betyg. Men de har också Thiste Blocks, alltså taggiga lekklossar i plast som man fäster i varandra. De fick rött ljus då de innehöll höga halter av bly och ganska höga halter av kvicksilver. Det är därför svårt att säga att varumärket i sig är helt tipp topp. Det finns kanske andra varumärken som gör liknande produkter, och jag vet inte vilket märke det var av klossarna som pedagogerna hade med sig. 

Men. Summa summarum. Jag har aldrig hört att det ska vara något skumt med de mjuka klossarna men det är heller inte en leksak som jag själv skulle köpa hem till mina barn. Jag har inget belägg för att det skulle vara något farligt med dem, men plast är plast och jag undviker det som oftast. Som ni ser är det tandmärken i klossen och det är ju så det är med barn. De stoppar ju allt i munnen. Jag tror i alla fall inte att det är någon värstinggrej som förskolan bör göra sig av med på studs.

Ibland är inte allt svart eller vitt. Och det är svårt att ge konkreta svar. Hoppas ni ändå fick lite vägledning i hur man kan tänka. Är det någon av bloggläsarna som har erfarenheter eller information om den här klossarna får hen gärna dela med sig.

Vänligen /Katarina

Förbud av vissa parabener

Den 16 oktober började EUs nya regler om parabener att gälla. Isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben och benzylparaben förbjuds helt. För propyl- och butylparaben sänks de maximalt tillåtna halterna och användningen i barnprodukter (0-3 år) begränsas.

Parabener används som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter (bland annat). Det har varit många turer kring parabener de senaste åren. Debatten har blossat upp och svalnat av om vart annat. Framförallt har diskussionerna varit heta kring butyl- propyl- isobutyl- och isopropylparabener. Det är de här långa parabenerna som man har misstänkt att de har en hormonpåverkande effekt. Ethyl- och methylparabener har setts som harmlösa och är även godkända i mat.

Här är ett exempel på hur ett enskilt land kan gå före och på så sätt sen få med sig hela EU. Danmark införde ett nationellt förbud mot butyl- och propylparabenerna (samt iso-varianterna) i barnprodukter redan 2010. EU blev inte så glada. De vill ju att handeln mellan länderna ska vara enkel och gillar inte när enskilda länder sätter stopp för vissa varor. Men så här fyra år senare har alltså även EU bestämt sig för att gå i Danmarks fotspår och skärpa reglerna.

Nationella förbud är oftast något bra när det gäller att få fart på kemikalielagstiftningen. Det finns flera exempel på det. Förbudet mot bisfenol A i nappflaskor år 2011 till exempel. Där var Sverige ett av flera föregångsländer.

På tal om bisfenoler så har Naturskyddsföreningen just nu en namninsamling som handlar om att få politikerna att begränsa användningen av ALLA bisfenoler i vardagsprodukter. Alltså inte bara A. De vore ju toppen om Sverige kunde gå i bräschen här. Och sen så klart få hela EU att hänga på. Namninsamlingen hittar du här. Upp till kamp!

Stavmixer godkänd, vad betyder det?

Hej igen!

I fredags kväll fick jag svar från Wilfa. De hade fått svaren från labbtestet av stavmixern, se tidigare inlägg här. Svaret går att läsa i bilden ovan och det framgår att min modell och två till hade fått godkänt. Frågan är om man ska vara nöjd med det svaret. Godkänt i förhållande till vad? Var den helt fri från klorparaffiner eller var det under något visst gränsvärde. Var det i så fall ett gränsvärde som de själva satt eller som någon myndighet satt upp. Jag vill gärna ha en siffra och jämföra med den svenska studien. Givetvis vill jag ha svar innan jag dammar av gamla Bettan igen.

En annan fråga som är intressant och som man önskar att någon analyserade är hur länge klorparaffinerna finns kvar i en mixer som har använts ett par år. Jag antar att alla mixrar i testet var nya. Det känns ju onödigt att slänga en apparat som numer är ren, sen man redan har käkat upp alla miljögifter. Frågan är vem som har lust att finansiera en sådan studie?

Jag har sett att det är fler som har kontaktat sina fabrikörer, på samma sätt som jag gjort. Om ni vill får ni gärna meddela mig när/om ni får svar. Så kan jag sammanställa den informationen som jag får fram.
Tänk på att gärna använda företagens FB-sidor. Det sätter mer press på dem när frågan blir offentlig och jag tror att det är större chans att du får svar.

Hej så länge!

Ställ era stavmixerfabrikörer till svars!

Hej!

För någon vecka sedan slog miljögifterna till rätt ner i morotsoppan. En ny studie från Stockholms universitet kom med det överraskande beskedet att flera sorters stavmixrar de testade gav i från sig klorparaffiner, ett miljögift som kan ansamlas i våra kroppar. De kan drabba lever, njurar och sköldkörtel och är möjligen cancerframkallande. De är också mycket giftiga för vattenlevande organismer. Läs mer om studien här. Man tror att ämnena utsöndras från någon smörjolja strax ovanför den roterande lilla kniven. Det spelar alltså ingen roll om man har en mixer av plast eller i rosfritt.

Vi har använt vår stavmixer flitigt de senaste åren. Mixar ofta egenlagad barnmat och soppor. Nu kändes det plötsligt inte så kul längre. I studien undersöks 12 olika stavmixrar och det var 8 av dem som utsöndrade klorparaffiner. Vår två år gamla mixer från Wilfa var inte med i testet. Det gjorde mig villrådig. Jag ville varken använda den eller kasta den utan bestämde mig för att höra av mig till Wilfa. Jag antog att de också tagit del av studierna och att det ligger i deras intresse att göra en egen undersökning kring deras varor. Och så var det. De håller just nu på att undersöka detta och kommer lämna besked i nästa vecka, se FB-konversationen i fotot ovan. Tills dess får den ligga på hyllan, och sopporna mosas så gott det går med en potatisstamp. Vill du veta om din stavmixer var med i testet så kan du läsa det här.

Mitt råd till alla er stavmixerägare där ute är att inte kasta era maskiner utan höra av er till företagen. Även ni som har en mixer som sågades i testet bör kontakta företaget. Jag tycker att man kan ställa krav på dem att på något sätt ersätta för en produkt som uppenbarligen inte håller måttet.

Det ska bli spännande att i nästa vecka få höra vad Wilfas egna test visar. Och vågar man lita på svaret? Och hur hanterar de en eventuell upptäckt av klorparaffiner i sina produkter? Och avger den i så fall fortfarande klorparaffiner när den är använd i två år, eller har vi redan ätit upp all smörjolja? Frågorna är många. Jag ber att få återkomma i frågan.

Hej så länge!

Snälla troll och giftiga häxor

Ftalatfritt troll i halloween-tider

Var och varannat år kommer det larm kring halloween. Det är allergiframkallande konserveringsämnen i ansiktskritorna, förbjudna ftalater i de läskiga maskerna och flamskyddsmedel i någon peruk.  Den som vill ha tips på hur man firar halloween utan en massa onödiga kemikalier kan läsa de här råden från danska myndigheter: Fokus på halloween. Sammanfattningsvis kan man säga att deras råd är:

1. Var sparsam med ansiktssminket och använd bara det som har innehållsförteckning och CE-märkning
2. Kolla så att produkten inte innehåller problematiska konserveringsämnen/parfymämnen (finns möjlighet att söka på ämnen på de danska myndigheternas sida. Eller slå upp i Badskumt (!))
3. Måla aldrig på skadad eller torr hud
4. Om du får en reaktion av färgen, avlägsna omedelbart
5. Tvätta bort färgen så fort som möjligt när kalaset är över
6. Om du använder ansiktsmask, försök begränsa tiden den är på. Vissa mjuka masker kan innehålla ftalater.
7. Om du köper utklädningskläder. Tvätta dem innan de används. 
8. Ha gärna andra vanliga kläder närmast huden
9. Undvik plastspindlar och andra kryp i dricka och på maten
10. Köp ekologisk pumpa

Själv tycker jag att man kan komma långt utan vare sig ftalatmasker och ansiktskritor. I år var det premiär för mig att klä ut min lille son. Jag gick in i en leksaksaffär men vände i dörren. Har ingen lust att köpa hem en massa skit. Samtidigt är jag urdålig på att sy. Men tack och lov har jag lite fantasi. Jag offrade en avdankad handduk och klippte ett hål för huvudet på mitten. Smutsade ner det med kaffefläckar och sydde på lite gamla knappar och slarviga lappar. Det är tacksamt att sy trollkläder när man är dålig på att sy. Ur min påse för textilåtervinning plockade jag upp några trasiga strumpbyxor och flätade en svans. Håret rufsade jag till med hjälp av lite sockervatten (det har jag själv inte brukat sedan 1985 ska tilläggas).

Det blev ett ganska gulligt och garanterat ftalatfritt troll till slut. Han kunde inte se sig mätt på sig själv i spegeln och var så nöjd över sin svans och coola frisyr. Sen visade det sig att jag hade missuppfattat allt och att barnen inte alls skulle komma utklädda till dagmamman. Men det är ju en annan historia. 

 

Ha en trevlig helg!

Uppföljning kring gift i barnskor

Hej!
I somras skrev jag ett inlägg om hur arg jag blev när jag upptäckte antibakteriellt behandlade barnskor i jakten på gympadojjor till treåringen. Du kan läsa det inlägget här.

I alla fall. Jag kunde inte släppa det här och nu på höstkanten hörde jag av mig till Eurosko som lanserar  den aktuella barnskon av märket Ponny. Här följer konversationen.

Min fråga den 23 september:
Hej, jag har en fråga om era barnskor av märket Ponny. Det står på dem att de är Antimicrobial, alltså behandlade med något antibakteriellt ämne. Vad är det för ämne? Vad vet ni om ämnets miljöpåverkan? Och varför anser ni att små barnskor behöver behandlas mot dålig lukt? På er hemsida går att läsa "Euro Sko Gruppen har reviderat kemikaliekraven till våra leverantörer 2012. Detta har resulterat i en tydligare och strängare reglering av användning av kemikalier i produktionsprocesser". Hur rimmar det? /Katarina

Svar från Eurosko den 29 september:
Takk for din henvendelse vedrørende Ponny barnesko. Modellen du har tatt bilde av er behandlet med Zinc Omadine TM (sertifisert av US Environmental Protection Agency og EU BPD(Biocidal Products Directive NO 6.7.9.10). Alle materialer og tilbehør i våre produkter skal være i samsvar med vår kjemikalieliste (Restricted Substance List - RSL), basert på REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals), EUs regelverk og norsk/svensk/dansk produktlovgivning. Denne sålen har fordeler som ekstra komfort og gode puste egenskaper - noe som vi anser som en fordel hos aktive barn.

Min följdfråga den 29 september:
Tack för ditt svar. Men, Zink Omadine ™ verkar bara vara ett annat ord för Zinkpyrition som är mycket giftiga för vattenlevande organismer. På vilket sätt höjer det här miljögiftet komforten för barnen? Kan det verkligen vara motiverat? /Katarina

Nytt svar från Eurosko den 15 oktober:
Hei igjen Katarina. Takk for din kommentar, vi setter stor pris på engasjerte kunder. Vi tar dine innspill til etterretning når vi jobber med vår neste barnekolleksjon. Vi studerer per i dag alternative og mer miljøvennlige metoder å fremstille innersåler med fordelaktige egenskaper.

Om det nu är så att de kommer se över det här och sluta använda antibakteriella ämnen i skorna så är det ju jättebra. Och roligt om mina kommentarer har varit med att påverka. Då är det egentligen bara att ge sig på nästa barnskofabrikör. I butiken fanns även barnskor från Timberland som även de var behandlade med zinkpyrition, se bilder nedan.

Rensa gamla leksaker

Idag har vi varit hos svärföräldrarna. Min sambo satte igång med att rensa i gamla källarförråd medan jag lekte med sönerna i vardagsrummet. Plötsligt kom han upp med en stor kartong med sina egna gamla leksaker från 70-talet, som han ville att vi skulle sortera. Det var bejublat av treåringen men förfasades av mig. Även bebisen blev glad och satte tänderna i ett gammalt avramlat däck innan jag hann reagera.

Stora killen började lyriskt dra upp gamla söndervittrade plastkrokodiler och smurfar. Och jag gjorde en snabb utrensning där allt trasigt och allt mjukplastigt snabbt hamnade i en soppåse. Kvar blev några bilar, några klossar och tågbanan i trä.

Anledningen till att man inte ska låta sina egna gamla leksaker obetänkt gå i arv är att reglerna kring vad som får finnas i leksaker har skärpts många gånger om genom åren. Värst är nog mjuka gamla plastleksaker som kan innehålla riktigt otrevliga ftalater. De leksakerna tycker jag att man helt enkelt ska slänga, särskilt om de köptes innan år 2007 då de värsta ftalaterna förbjöds. Gör det för ont i hjärtat att slänga barndomens klenoder så bör de förpassas till en nostalgilåda och inte till en leksakslåda.

Hur färgen är som de gamla trätågen och klossarna är målade med kan jag inte svara på. Jag kan och orkar inte helgardera mig mot allt. Så länge de inte flagnar så får barnen leka med dem när de hälsar på hos farmor och farfar.

BPA i vattenflaskan

Familjens samlade vattenflaskor

Det är en varm sommar och det dricks mycket vatten. Smartast och billigast är att ta med sig eget vatten hemifrån kranen när man ska ut i värmen. I många år har sambon och jag haft varsin aluminiumflaska från Sigg. När jag för ett par år sedan fick reda på att just aluminiumflaskor kan vara belagda med en plastfilm på insidan som i sin tur kan innehålla Bisfenol A, så har jag använt min flaska mer sparsamt. Särskilt när jag varit gravid. Har i stället haft någon liten glasflaska som det varit juice i tidigare, i handväskan. Har även införskaffat en snygg glasflaska som Stockholm Vatten säljer via Stadsmuseet (den med rosa kork). Men den är lite stor i vissa lägen.

Senast vi var ute och åkte tog jag min gamla Sigg-flaska ändå (längst till vänster på bild), den är rätt behändig i storlek. Men, då märkte jag att det började lossna små, små plastflagor från insidan av flaskhalsen. Den skyddande plasthinnan hade börjat lossna. Jag fick vara törstig resten av resan och skickade sedan ett mejl till en av återförsäljarna av Sigg-flaskor och frågade om beläggningen. Jag fick det här svaret:

"Sedan 2009 är samtliga Sigg-flaskor fria från BPA tack vare den unika EcoCare-beläggning."

Min flaska fick jag i present i januari 2009 så den är sannolikt en BPA-flaska. Bye bye min gamla trotjänare. Nu har jag i stället precis köpt en ny, fin och dyr flaska i rostfritt från Klean Kanteen. Jag räknar kallt med att ha även den i många år så det får vara värt pengarna. Även min äldsta son har en flaska därifrån, den använde han först som nappflaska, sen pipmugg och nu har han den som sportflaska (den gröna till höger). Sambon behåller sin Sigg-flaska som är från 2011, trots att vi inte vet exakt vad den nya beläggningen innehåller. Han är i alla fall varken ett litet barn eller gravid eller ammar. 

Ha det skönt i värmen, och drick mycket vatten!

Gift i barnskor

Jag skulle nyligen köpa gymnastikskor till min son och var inne i några vanliga skoaffärer i vår närmsta galleria. Fram tills nu har vi ärvt och lånat skor men nu var det dags för första egna paret snabba springskor. Och det var bråttom, solen sken och vinterskorna var supervarma.

Det var många som var i affären av samma ärende och det började bli utplockat. Jag började vända och vrida på de skor som fanns. Då ser jag att den lilla gympaskon i storlek 26 marknadsfördes som "Antimicrobial". Som den kemikaliepålästa mor jag är drog jag öronen åt mig. Skorna är alltså behandlade med ett antibakteriellt medel så att de inte ska lukta illa.

För det första, sen när har små barn börjats besväras av svår illaluktande fotsvett. För det andra, de här ämnena är problematiska av många olika anledningar. Dels så misstänks de kunna bidra till resistent antibiotika, vilket kan leda till att vanliga sjukdomar kan bli svåra att behandla i framtiden. Trickosan och triklocarban, som är vanliga antibakteriella ämnen, misstänks även vara hormonpåverkande. En dum och onödig kemikaliebelastning på miljön och på barnens fötter.

Jag gick till personalen och frågade vad skorna var behandlade med. I september i fjol kom en ny lag som säger att varor ska vara märkta med vilket verksamt antibakteriellt ämne som tillsatts, men det är uppenbarligen inte något som nått ut i butikerna ännu på bred front. Men jag var i alla fall nyfiken och ville veta. Ville också försäkra mig om att ett par andra skor, som inte var märkta, inte var behandlade. "Jag vet inte, du får googla själv", fick jag till svar av expediten. "Sådant där ska inte vi behöva svara på". Okunskapen är tyvärr stor, både bland konsumenter och försäljare.

Vi köpte skor ett par dagar senare i en sportbutik. När jag frågade säljaren om de var behandlade svarade hon "Nej, men det finns spray du kan köpa så det är lätt fixat" Tack men nej tack. 

Såg även att de hade barnsandaler som var behandlade, och på dem stod det att det var zinkpyrition som var aktiv substans. Zinkpyrition är ett bekämpningsmedel som ofta används i mjällschampo och även i vissa båtbottenfärger. Det förhindrar påväxt av alger på båtar, jästsvamp i hårbotten och alltså bakterier i sandalerna. Mycket giftig för vattenlevande organismer.

För mig är det obegripligt att de här antibakteriella ämnena har fått ett sådant fäste i vanliga varor. Förutom i skor hittar man dem i exempelvis träningskläder, kalsonger, skärbrädor och tandborstar. Tanken är att man inte ska behöva tvätta sina kläder lika ofta, och på så sätt minska sin miljöpåverkan. Men enligt en studie gjord i Borås så tvättas de behandlade kläderna lika ofta som andra. De verksamma ämnena tvättas också snabbt ur och hamnar alltså hos reningsverken. Och där kan de göra skada. Extra obegripligt är det att man behandlar barnprodukter. Jag tycker att det är så dumt att jag inte finner ord.

Nåväl. Jag skulle gärna vilja hitta ett par sandaler/tofflor som är lätta att hoppa i, och som inte består av plast. Vägrar alltså så klart allt som påminner om foppatofflor. Hittade några tofflor med kork mot foten, men inte i rätt storlek. Ack och ve, ibland är det inte lätt att vara konsument. Någon som har tips?

Rensning på förskola!

Hej på er!

I förra veckan besökte jag en förskola i Växjö. De hade studiedag med kompetensutveckling och temat var giftfri förskola. Jag föreläste och svarade på massor av frågor. Sen blev det rundvandring då personalen med nya ögon gick och samlade ihop prylar som de hade frågor kring.

Det här var en gammal förskola med många äldre leksaker och högen som de samlade ihop växte fort. Skumgummimadrasser från 80-talet varvades med pvc-förkläden från 70-talet och mängder av riktigt gamla dockor, My Little Ponnys och plasttroll. Det mesta ärvt från andra ännu äldre förskolor, köpta på Blocket, lågprisbutiker eller gåvor från familjer. De hade även en del stuvbitar av olika heltäckningsmattor som barnen brukade leka med och använde vinylhandskar vid blöjbyte och mathantering. På gården fanns gamla bildäck som en förälder, som jobbar med just däck, hade skänkt i all välmening.

Och det handlar ju om brist på kunskap. Personalen hade tills nu bara sett det fina i att gamla saker kunde återanvändas. Nu verkligen sög de i sig kunskap och på samma dag skulle de göra en handlingsplan för hur utsorteringen skulle gå till. Vissa saker var enkla att göra och slänga på en gång, andra förändringar kräver större investeringar.

De här gamla bowlingkäglorna hade en stark, frän, kemiskt plastig lukt. De rensades ut på studs.

Här är en lista på saker som förskolor kan tänka på för att minska barns exponering av kemikalier:

1. Servera inte mat och dryck ur plastkärl (rostfritt, porslin och glas är bättre).

2. Välj PVC-fria vaxdukar, förkläden, dynor och haklappar.

3. Välj textilier av ull, bomull och hampa före syntet.

4. Släng mjuka plastleksaker inhandlade före 2007.

5. Servera ekologisk mat.

6. Undvik mat ur metallkonservburkar.

7. Välj linoleum före plastgolv. Nita gärna fast dem.

8. Välj miljömärkta madrasser.

9. Låt inte barnen närvara när ni stryker pärlplattor eller laminerar papper/foton, vädra gärna efteråt.

10. Undvik gamla bildäck som planteringar eller leksaker.

11. Välj parfymfria och miljömärkta städ- och hygienprodukter.

12. Vädra ordentligt innan vilan.

13. Saker som inte är tänkta som leksaker, ska inte användas som leksaker. T.ex. gamla tangentbord och mobiltelefoner.

Vad kan man då göra som förälder? Jo, man kan läsa på själv och sedan upplysa och informera personalen. Bäst resultat brukar man få om man går i hop några föräldrar och visar att man tycker att frågan ska prioriteras. Men när man väljer förskola till sina barn är det så många aspekter att ta hänsyn till. Man kan inte stirra sig blind på plastgolven och de mjuka plastkrokodilerna utan måste så klart se på hur verksamheten ser ut i stort. Förskolan som jag besökte verkade helt underbar på väldigt många vis med mysiga och välanpassade lokaler och bra personal. Och det är guld värt.

Hej så länge!

Möte med miljöministern.

Ulrika Dahl (Naturskyddsföreningen, moderator), Åke Bergman (professor miljökemi), Lena Ek (miljöminister C), Katarina Johansson (författare), Anne-Sofie Andersson (Chemsec), Henrik Lampa (H&M)

Hej och hallå!
I måndags deltog jag på ett seminarium på temat giftfri vardag som Centerpartiet arrangerade. I en panel bestående av representanter från forskarvärlden, klädbranschen och NGOs fick jag äran att representera konsumenten. Miljöminister Lena Ek ville höra vad vi tycker ska stå högst på Centerpartiets kemikalieagenda. Vi hade fått i uppdrag att presentera tre policyförslag var och Ek antecknade flitigt.

Förslagen som jag presenterade var:

1

I streckkoden ska all information om vad en vara innehåller finnas.

Helst vill jag att det ska vara superenkelt för konsumenten: Inga hälso- och miljöfarliga ämnen ska vara tillåtna i de varor som finns på marknaden. Men i väntan på den utopin vill jag att det ska vara enkelt att få reda på vad en vara innehåller. Som det är nu är det relativt lätt att få veta vad en vara INTE innehåller, om man är en frågvis konsument. 

2

Bort med dubbelmoralen i lagstiftningen när det gäller barn.

Det finns relativt bra regler kring leksaker men de gäller inte allt annat som finns runt barn (barnvagnar, skor, madrasser) och som kanske också används som leksaker (fjärrkontroller, mobiltelefoner). För att skydda barnen mot farliga ämnen ska de farliga ämnena förbjudas i alla varor i barns vardag, inte bara i några. Ett annat exempel är förbudet mot BPA i nappflaskor när barnen ändå får i sig det via exempelvis konservburkar.

3

Hårdare tag mot industrin och snabbare förbudsprocesser. 

De som skitar ner måste vara med och betala för att sanera luft, mat, och vatten så att vi når miljömålen om giftfri miljö. Lagstiftningen kring kemikalier går för sakta och industrin hittar snabbt på nya varianter av ett ämne. Jobba för ett förbud av grupper av kemikalier med liknande egenskaper. Döm och hantera alla ämnen i gruppen efter den som är värst fram tills motsatsen är bevisad. 

Det var roligt att få göra sin röst hörd på ett så väldigt konkret sett. Det var ett givande möte och intressant att höra förslagen från de andra deltagarna. För det mesta var vi väldigt överens om vad som bör göras och vad som är de stora bristerna i kemikalielagstiftningen. 

Ha det fint! /Katarina

Giftfritt på neo men plast i mjölken

Funderar på det där med neonatalavdelningar och för tidigt födda eller sjuka bebisar. Jag har ju själv legat på en sådan avdelning i vintras och blivit varse vilka sköra och ömtåliga små individer det handlar om. När man har sitt för tidigt födda barn på en sådan avdelning är det så många tankar som snurrar i huvudet och man orkar inte tänka på alla mjukgörare från plastgolv och flamskyddsmedel från datorer och övervakningselektronik. Man kapitulerar och har fokus någon helt annanstans, på tillfrisknande och viktökning.

Då är det bra att veta att andra har koll på kemdelen, i alla fall i Värmland. I Karlstad har man nyligen byggt om hela neo och då satsat på att göra det giftfritt. Man tackade exempelvis nej till golv, elkablar och installationsrör av PVC. Visst tror man att kalaset med alternativa material blev mycket dyrare, men där tror man fel. Kostnaden för bygget ökade endast med 0,33 procent. Härligt med landsting som går i bräschen och visar att det är möjligt. Läs mer om bygget i Karlstad här: http://www.nwt.se/karlstad/article1505879.ece?service=refresh

Jag låg själv på en nybyggd avdelning men jag misstänker att de inte löpt linan ut på riktigt samma sätt där. Det var ändå skönt att veta att man inte längre använder sonder av PVC, vilket man gjorde för inte allt för längesedan. De små och otroligt känsliga barnen hade då höga halter av ftalater i kroppen. Jag har hört historier om att sonderna var helt spröda och stela när de drogs ut, mjukgörarna hade gått över i barnet.

När min för tidigt födda son blev utskriven från sjukhuset och vi kom hem återkom snart mitt gamla skeptiska jag. Jag sondmatade och pumpade dygnet runt. Jag hade ett stort överflöd av mjölk och pumpade och frös in för donation. Från modermjölkscentralen fick jag mängder av plastburkar för förvaring. Jag daterade och la i frysen. Men, givetvis slängde jag ett öga på vad det var för sorts plast. Döm om min förvåning när det slog mig att jag skulle hälla min feta finfina mjölk i burkar av polystyren. Styren, som polystyren består av, är med på SIN-listan för sin (i djurförsök) östrogena effekt. Om styrenmolekylerna lämnar plasten och går över i mjölken kan jag omöjligt svara på, men det känns ju sådär. Med fanns också mindre burkar av polypropen, som spontant kändes som ett bättre alternativ. Men när jag öppnade en ny burk och luktade i den så stank den av plast. Nej, däri ville jag inte hälla min mjölk. Mitt i natten ställde jag mig och kokade de nya burkarna och när de torkat så luktade de i alla fall ingenting längre.

Burkarna av PP-plast för bröstmjölk som luktade starkt plastigt.

Jag kontaktade centralen och delade med mig av min oro. Små och känsliga barn ska inte behöva ha plastkemikalier i maten. Att det skulle finnas några problem med plastburkarna hade de aldrig funderat på. Och att skicka mjölken på kemisk analys trodde hon inte var möjligt. Labbet som kontrollerade mjölken analyserar bara efter bakterier. Men hon lovade att lyfta frågan.

Nu pumpar jag inte längre men det slutade på hela 14 liter mjölk till modermjölkscentralen och de minsta barnen. Hoppas verkligen att de slapp plast i mjölken.

Min lilla kille är inte lika liten längre, han är snart 5 månader och har ökat i vikt från 1450 g till nu ca 4700g. Han gillar uppenbarligen min mjölk!

Med förhoppning om att jag snart ska hinna skriva igen. Tills dess, ha det fint!

Högsta betyg till hemmagjord deo

Hej!

Min deo har varit slut några dagar och jag har inte orkat eller hunnit ta mig till hälsokostaffären för att köpa ny. Har nallat på min sambos i ett par dagar men jag gillar inte att den är parfymerad, särskilt inte nu när jag ammar och min lille bebis ligger och sniffar så nära armhålan. Brukar vanligen köpa Eilas parfymfria variant.

Så idag tog jag mig i kragen och tillverkade en egen deo. Jag är inte särskilt pysslig av mig och gör, tvärtemot vad man kan tro, sällan några egna produkter. Men den här deon är inte bara enkel att sno ihop, den är också väldigt bra. Och det är inte så att jag bara har suttit inne i en vilsam stol och ammat framför Vinterstudion hela dagen, nej det är jobbigt att köra dubbelvagn i snömodden med matkassar på. Och efter en ganska svettig dag doftar luktar det inte skunk under armarna utan bara en aning kokos.

Så hur gör man då? Jo, ta lika delar kokosolja, bikarbonat och majsstärkelse. Smält fettet och blanda sedan i de andra ingredienserna. Häll upp i någon burk och låt svalna.

Har ni några andra bra tips? Dela gärna med er.
 /Katarina